Jag och ett par kompisar var iväg på premiären av den senaste i raden av virus-hotar-att-slå-ut-mänskligheten-filmer, Contagion. Den här filmen har emellertid lite mer tyngd bakom sig än många av de produktioner vi sett tidigare, för denna är regisserad av ingen mindre än Steven Soderbergh, med framgångsrika filmer som Syriana, Traffic och Oceans-triologin bakom sig.
Soderbergh gestaltar skickligt hur världen med viss skepsis tar emot nyheterna om att ännu ett nytt virus från asien sprider sig över världen på ett nästan dokumentärt sätt. Filmen tar sin början på dag två av utbrottet och fokuserar på Gwyneth Paltrows snörvlande karaktär som är den person som tar smittan till USA efter en resa till nämnd kontinent. Komplikationer följer naturligtvis väl på hemmaplan och hennes familj utsätts för oerhört hårda påfrestningar till följd av detta. Matt Damon gör rollen som hennes make, och visar återigen att han kan spela allt ifrån lugn hemmafar till Jason Bourne. När så utbrottet börjar sprida sig på allvar och amerikanska CDC får upp ögonen på det, sätter filmen igång på allvar.
Även om Cotagion aldrig blir en fartfylld film så är den spännande på samma sätt som en dokumentär kan vara spännande, man tycker det är intressant att se ett scenario spelas upp som man har svårt att föreställa sig i verkligheten, men som man inser lätt skulle kunna inträffa. Det är kittlande och skrämmande på samma gång.
Soderbergh dirigerar oss mellan de olika parallella historierna för att driva filmen framåt och för att vi ska få en uppfattning om hur viruset påverkar världens, och främst amerikanares liv; från de som står i frontlinjen för att bekämpa viruset till "average Joe's". De parallella historierna är både en styrka och en svaghet för filmen. Det är många kända skådespelare med i Contagion i större och mindre roller. Tyvärr känns några av dessa mindre roller aningen tveksamma, de skulle antingen ha utvecklats och getts mer tid, eller strukits helt från manuset. Som tur är finns dock starkare spår som bär upp filmen. Ett sådant är Laurence Fishburnes Cheever, chef för CDC. Genom honom får man följa utbrottets spridning "från insidan" av den amerikanska staten och deras åtgärder för att hitta ett vaccin. Laurence Fishburne gör sällan en dålig insats och Contagion är inget undantag. Faktum är att detta är en perfekt roll för Fishburne, hans lugn och pondus tar sig igenom filmduken och hans roll är den fasta punkt kring vilken historien snurrar. Även Kate Winslet gör en otypiskt avskalad och dyster roll som visar sig passa henne utmärkt. Hade gärna sett mer av henne.
Som helhet en intressant och spännande film som ger flera tankeställare. Förvänta er inte action i Contagion, för den finns knappt. Förvänta er dock gediget filmarbete, bra skådespelarinsatser och en skrämmande, men fascinerande historia som inte lämnar besökaren orörd.
Betyget blir (7/10).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar