torsdag 24 februari 2011

IMDB

Om man är väldigt intresserad av film som jag är, så är IMDB lite av ett andra hem på nätet. Varje gång jag surfar runt och hör talas om en ny film som är på gång, så vill jag automatiskt kolla upp den på IMDB. Då måste man öppna ett nytt fönster, skriva in filmens namn och klicka några gånger. Jobbigt va? Ja, precis. Därför vill jag tipsa om ett litet tillägg i Firefox som kort och gott heter SearchIMDB. Med den installerad kan du enkelt markera text på en sida och högerklicka för att få upp alternativet "SearchIMDB" och vips öppnas en ny flik med en sökning på IMDB. Efter ett tag blir man ganska bortskämd och förstår inte hur man klarade sig innan.

Dagens i-landsproblem sponsras av Ivar Östlund.

tisdag 15 februari 2011

Filmer att kryssa av

Är du sugen på att se en bra film, men har lite brist på uppslag? Har du avverkat de 250 högst rankade filmerna på IMDB? Jag vet hur det känns... För att underlätta för andra stackare som hamnat i samma situation så har jag sammanställt en liten lista över filmer jag starkt rekommenderar folk att se. Om en film är bra eller dålig är förstås en högst subjektiv bedömning, så det här är naturligtvis mina högst personliga åsikter. Håll till godo.

Filmerna är uppdelade i kategorier för att underlätta för människor som vet vad de letar, eller inte letar efter. Listan är på intet sätt komplett; det är säkerligen massor av bra filmer som jag glömt, och den är tänkt att kompletteras och hållas levande. Har du en film som du tycker hör hemma på listan? Skicka in ett förslag!

Actionfilmer
Apocalypto
Braveheart
First blood
Terminator
Terminator 2
Escape from New York
Gladiator
Rob roy
Die hard
Lethal weapon
Batman begins
The dark knight
The rock
Mad Max: The road warrior
The Blade Trilogy
3000 miles to Graceland
Casino royale
Cubic/Equilibrium
Heat
Cliffhanger
Taken

Thrillerfilmer
Man on fire
Bourne identity
Bourne supremacy
Bourne ultimatum
Shutter island
Silence of the lambs
Seven
Red dragon
Rear window
Vertigo
Ninth gate
The shining
LA Confidential
V for vendetta
8 mm
The game
Pulp fiction
The next three days
Shutter island
Inception

Dramafilmer
The Man Without a Face
Stand by me
Der untergang
Die Fälscher
Schindler's list
American History X
Million dollar baby
Mystic river
Crash
Alive
American beauty
The Shawshank Redemption
Sling blade

Komedifilmer
Adventureland
Superbad
Anger management
Office space
Kick ass
Little miss sunshine

Äventyrsfilmer
Indiana Jones and the Raiders of the Lost Ark
Romancing the stone
The 13:th warrior
Jurassic park
Conan the barbarian

Fantasyfilmer
The Lord of the Rings (1-3)
Willow
The neverending story
Stardust
Legend

Sciene fictionfilmer
Star wars (1-6)
Star trek: First contact
Serenity
The abyss
The thing
Alien
Aliens
Screamers
Blade runner
Cloverfield
The Matrix
2001: A space odyssey
District 9
Star trek
Event horizon
ET

Krigsfilmer
Saving private ryan
Enemy at the gates
A midnight clear
Black hawk down
Letters from Iwo Jima
Platoon
Apocalypse now
Southern comfort
Full metal jacket
Where eagles dare
The guns of Navarone
Tears of the sun

Ubåtsfilmer
Das boot
The hunt for Red October
Crimson tide

Gangsterfilmer
The godfather
Millers crossing
American gangster
Carlitos way
The untouchables

Västernfilmer
Open range
Silverado
Unforgiven
Once upon a time in the west
Dances with wolves
Seraphim falls
A fistful of dollars

Kamsportsfilmer
Blood and bone
Ong bak
Fighting
Never back down

onsdag 9 februari 2011

Förändring av säkerhetspolicy

Fram tills nyligt har möjligheten att kommentera inlägg på Cinematoriet varit begränsad till personer med ett google-konto eller liknande. Detta har främst varit en åtgärd för att avskräcka spammare och naturligtvis inte för att avskräcka folk från att kommentera; vilket det verkar ha gjort. Därför går det från och med idag att kommentera utan att logga in. Läsare kan använda alternativet namn/webadress eller anonym som profiltyp och de är ganska självförklarande. Om ni vill kommentera så rekommenderar jag att ni använder namn/webadress eftersom det då går att ha lite koll på vilka som kommenterar.

tisdag 8 februari 2011

Gränsen - vår beredskap är god?

För er som inte läste mitt tidigare inlägg om filmen så kommer här en snabbresumé av handlingen. Året är 1942 och svenska styrkor ligger i beredskap vid den norska gränsen. Två ivriga soldater tar sig en sen kväll olovandes över gränsen för att ta sig en titt på tysken. Tyvärr går saker och ting inte som beräknat och de blir tillfångatagna. Kvar på svenska sidan finns den ene soldatens bror, Aron Stenström, som är är löjtnant i svenska armén. När han får reda på att hans bror är saknad så ger han sig ut på ett osanktionerat räddningsuppdrag.

Det är med blandade känslor som jag lämnar biosalongen efter att ha sett Gränsen. Å ena sidan är historien mycket intressant och jag tycker att det är ett bra och modigt initiativ som förtjänar att hyllas, jag skulle gärna se många fler svenska filmer från denna tid. Å andra sidan kan jag inte bortse från de många problemen med filmen. Min förhoppning var att man kunde nå upp i samma höga kvalitet som våra nordiska grannländers senaste produktioner från samma tidsperiod. Tyvärr har Gränsen valt ett mer actionbetonat stuk än tidigare nämnda filmer och dessutom fallit ner i många av de klassiska fallgropar som svensk film så ofta faller ner i. Där finns den stolpiga dialogen, skådespelare som inte klarar av sina roller (Hej André Sjöberg), skådespelare som spelar över (Hej Johan Hedenberg), skådespelare som är fel i sina roller, logiska missar, halvsunkigt ljud, men framförallt ett för grötigt manus. Det sistnämnda gör att filmen tappar tempo och förvirrar och distraherar publiken. Istället för att ha väl definerade och logiska delmål i filmens handling blir det bara en gröt av små händelser som bara verkar ha slängts in för att öka spänningen i filmen, den ena mer osannolik än det andra. Det är som om allt som skulle kunna gå fel också gör det. Hela tiden. Det ska snavas över stubbar, det ska vrickas tår, någon ska få ett piano i huvudet... ja kanske inte, men ni förstår principen. Att huvudpersonen och de svenska soldaterna dessutom verkar ha genomfört grundutbildningen hos Disneyklubben gör inte saken bättre. Om detta speglar vår stridsberedskap 1942 så kan vi nog vara ytterst tacksamma över att tyskarna inte ens skickade en endaste bataljon av malajer år vårt håll. De hade troligen varit i Stockholm inom en vecka.

Tyvärr kan jag inte ge filmen ett högre betyg än 5/10. Filmen är inte usel, den lever helt enkelt inte upp till sin potential. Det här hade kunnat bliva en fenomenal film, nu blir den bara godkänd. Jag hoppas ändå att folk går och ser den här filmen så att det öppnar upp för liknande filmer i framtiden. För er som är intresserad av tidsperioden eller bara vill ha lite action (och inte är så noga med detaljerna) så funkar filmen trots allt skapligt.

fredag 4 februari 2011

The next three days

The next three days börjar, som är ganska vanligt nu för tiden, när en stor del av filmen redan utspelat sig. I ett avgörande ögonblick, när något stort hänt, men man förstår inte riktigt vad, för man har inte alla pusselbitar ännu. Precis som regissören vill ha det förstås. Efter den inledningen så börjar historien som leder upp till detta avgörande ögonblick att presenteras, pusselbitarna läggs på plats en efter en. Kärnhändelsen i filmen är att John Brennan(Russell Crowe)s fru (Elizabeth Banks) anklagas för att ha mördat sin chef. Bevisen verkar är inte överväldigande, men samtidigt tillräckliga för att hon ska dömas för brottet. I och med den händelsen så vänds deras liv upp och ner och Russell försöker desperat att hålla hålla igång ett så normalt liv som det går under omständigheterna med att besöka sin fru, uppfostra deras son, sköta sitt jobb och, förstås, att bevisa att hans fru är oskyldig. Det visar sig lättare sagt än gjort och man kan verkligen ta på den frustration som han visar upp när inget verkar fungera. Tiden går och det blir att svårare för familjen att uthärda den situation den hamnat i. Till slut måste Russell fatta ett livsavgörande beslut. Han måste ställa sig frågan: Hur långt är han egentligen villig att gå för att rädda sin familj? Det är kärnfrågan som Haggis verkar vilja utforska och han gör det elegant och med fingertoppskänsla.

Att Paul Haggis kan göra en bra film vet vi ju sen Crash och In the valley of Elah, men han verkar dessutom vara ganska konsekvent, vilket är mer ovanligt. Den här filmen är ett mycket skickligt hantverk och bygger till stora delar på en intressant grundhistoria och prestationerna från de två skådespelare som gör huvudrollerna, Russell Crowe och Elizabeth Banks. Båda levererar imponerande porträtt som inte sviker för en sekund och med så mycket tid på duken så är det förstås ett måste. Ett speciellt omnämnande förtjänar dock Crowe. Jag gillar Russell Crowe. Han är motorn i den här filmen. Han må vara lite av en idiot privat, men han levererar på duken och hans bredd är större än vad många tror. Det är något som gör att man lätt identifierar sig med honom, kanske är det hans vardagliga utseende. Det gör att han passar för många olika roller. Man tycker synd om honom när han är en lysande matematiker med bristande social kompetens, och man hejar på honom när han är fängslad romersk general som söker hämnd. Därför är det inte förvånande att han är trovärdig även som en sympatisk och något mesig lärare och pappa. Men nog om Russel Crowe.

Filmen kan delas upp i två delar. Första delen av filmen känns mer som ett drama än någonting annat och sätter upp förutsättningarna för den avslutande delen. Den andra delen skruvar upp tempot och filmen transformeras till mera av en thriller. Båda delarna fungerar förvånansvärt bra och blandning känns inte konstig och går in i varandra utan synbara sömmar. Det här en stark, medryckande och engagerande historia som får en att tänka efter hur man själv skulle resonerat och handlat i samma situation och understryker hur otroligt bräcklig vår position i samhället egentligen är, att vi även i vår moderna, trygga värld kan ryckas ur vår bekväma vardag så brutalt och utan förvarning.

The next thrre days är en av de bästa thrillers jag sett på länge. Den har inte mycket i form av action, för den här filmen bygger på skådespelarnas insatser, på dialogen, på miljöerna och på frågorna som väcks. Den här filmen är för någon som söker en film som engagerar och ger spänning på samma gång.

Betyget blir förstås högt, 8/10. Ska du se en thriller i år, så se The next three days.