Det har blivit en del biobesök de senaste veckorna, tyvärr har jag inte hunnit uppdatera bloggen med detaljerna. I samma anda som jag förra gången när jag testade en annan typ av recension kommer jag den här gången göra ett flertal minirecensioner.
The wolfman - Efter att ha sett trailern så tänkte jag att det här skulle kunna bli en rätt underhållande historia i stil med Van Helsing och Underworldfilmerna. Att både Anthony Hopkins och Benicio Del Toro var ombord tycktes garantera att detta inte bara var en ny b-film i varulvsgenren, utan en film med viss känsla för kvalitet och med en budget som kunde bringa en sådan historia till liv. Tyvärr måste jag säga att filmen blev en besvikelse. Filmen har brister på flera ställen som tillsammans gör att filmen aldrig riktigt lyfter, aldrig blir spännande eller engagerande. Benicio Del Toro är osedvanligt tråkig i denna film, med i stort sett ett enda ansiktsuttryck genom hela filmen. Hans repliker levereras många gånger nästan viskande och med föga trovärdighet. Om bristen av känslor beror på ett medvetet val eller bristande engagemang vet jag inte, men det leder till att man inte känner något alls för hans karaktär, eftersom man egentligen aldrig får lära känna honom; ett annat problem i filmen. Anthony Hopkins är lika dålig han, hans insatser i första delen är nästan skrattretande. Först i slutet av filmen glimmar han till och visar vilken skicklig skådis han egentligen är. För litet betalt?
Förutom bristerna i skådespeleri och avsaknaden av kemin mellan skådespelarna (speciellt mellan Del Toro och Emily Blunt), så finns andra svagheter. Dialogen är sparsmakad och intetsägande och det tillsammans med avsaknaden av djup i karaktärerna gör att intresset aldrig riktigt vill infinna sig. Störande moment är också det ryckiga och lätt epilepsiliknande kameraarbetet som bara verkar vara ute efter att få filmen att kännas "cool", men i själv verket blir det irriterande och distraherande. De gråa och mörka miljöerna bidrar inte heller till att lyfta filmen, snarare tvärtom, det får den att verkar dyster och tragisk.
Till sist måste man också säga att filmen missar chansen att utforska varulvar, det centrala i filmen. Utan att avslöja något av filmens handling så kan jag ända säga att man aldrig får något insikt i varför en varulv handlar som han gör, han förefaller bara vara en mördarmaskin som agerar helt utan logik. Som helhet känns detta som ett litet hafsigt verk som missar sitt mål. Betyget blir bara godkänt och inget mer.
Edge of Darkness - Det var ett tag sedan man såg Mel Gibson på vita duken. Jag är en stor fan av hans skådespeleri och speciellt hans egenregisserade filmer så det var med stor glädje som jag såg fram emot att se denna film.
Handlingen i sig är inte ny, vi har sett det hela i olika tappningar tidigare, men hämnd är ett bra tema som nästan alltid fungerar, vilket det även gör denna gång. Mels dotter blir mördad och man tror först att mördarens mål var Gibson (som arbetar som polis), men när Gibson börjar nysta i sin dotters bakgrund finner han att saker och ting inte är så som de verkar. Det blir tydligt att hans dotter var involverad i saker som han inte hade en aning om. Han ger sig ut för att hämnas sin dotters död och han bryr sig inte om vad konsekvenserna kommer att bli. Det är grunden i filmen och Gibson presterar som vanligt en trovärdig karaktär utan några egentliga överraskningar. Filmen har lagom mycket action och där det förekommer är det ofta överraskande, snyggt och skickligt genomfört.
En pålitlig film om hämnd som knappast gör någon action- eller thrillerfan besviken.
Avatar - Det har varit en hel del hajp kring Avatar ända sedan projektet först lanserades. Jag såg den några dagar efter premiären och jag fick ungefär vad jag förväntade mig. Om du läst om denna film på forum och i tidningar och förväntar dig en ny Sagan om ringen, Star wars eller något sådant så kan jag direkt avfärda alla sådana tankar. Avatar är en gammal historia som vi sett massor av gånger tidigare, men denna gång är den inbakad i ett hav av datoranimationer och 3d. Vissa verkar anse att det gör den förtjänt av lovord utan dess like, själv är jag skeptisk. Ser man igenom specialeffekterna så finner man ytterst lite substans. Detta är en egentligen inget annat än en hårt sminkad gris; en gris vi redan sett oss less på! Det är en barnfilm fylld med fina datoranimationer, alla klyschor du kan komma på och en historia som inte bjuder på en enda överraskning under över två timmars speltid. Redan efter tjugo minuter kunde jag i stort se exakt hur filmen skulle sluta och förutse varenda kast i filmens handling.
Räcker det för dig att en film är visuellt tilltalande, så visst gå och se den, annars skulle jag rekommendera att du behåller dina pengar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar